KORT OPPSUMMERING AV SITUATIONEN I FUKUSHIMA, JAPAN

2013: APOKALYPSEN FORTSÄTTER i FUKUSHIMA, JAPAN March 2011 med 3 katastrofer:

JORDBÄVNING på 9.1, - utplånade TSUNAMI + KÄRNKRAFTHAVARI - Information hälls tillbaka,”..för att förhindra panik.”

Hela Japan förflyttades 2 meter, Byen Sendai 7 meter! Thernobyl var EN reactor - Fukushima är FYRA.

“THE ONGOING NUCLEAR CATASTROPHE IN JAPAN IS VERY SERIOUS, BUT IT IS PART OF A MUCH LARGER DRAMA. IN THE PAST, ONE WOULD HAVE SPOKEN OF AN ACT OF GOD’, WHICH IS JUST ANOTHER WAY OF SAYING THAT MANKIND IS NOT THE MASTER OF EVERYTHING. Bertrand Barré, AREVA

mandag 30. mai 2011

Hjälp säga till Japan att barn inte får utsättas för så hög radioaktivitet!


Detta brev är ett gensvar på den apell som blev gjort av en mamma i Fukushima i det bifogade brevet. Vi önskar att skriva ett brev till stöd, signerad av människor f rån hela värden, och överlämna det till den Japanska Regering.
Vi hoppas att samla in så många signaturer som mögligt via publicitet i all typer av media. Vi ber om ditt stöd till detta.
Om du är villig att tillfoga din röst, var snäll att skicka e-post till: ukval7@btopenworld.com  med ditt namn och vilket land du bor i. Din e-post adress vill inte tas med i petitionen.
Kopiera gärna vidare.


Ôppet brev till den Japanska Regeringen

projectipti.wordpress.com
Vi är människor från hela världen som söker tillsammans  i gemensamt intresse för folkets lidande i Japan, först från jordbävningen och tsunamin, och nu från den ständigt pågående kärnkraftsolycka i Fukushima Daiichi. Vi har följt nyheter rapporter, pressmeddelanden och både officiella och privata avläsningar av strålning som är gjorda i områder som ligger utanför gränserna för evakueringen zonen.

Det är uppenbart för oss att människor som lever i Fukushima stad och en del kringliggande områden utsätts för onormalt höga nivåer av strålning. 
Föräldrar till barn i skolor protesterar efter upptäckten av strålningsnivåer betydligt högre än de som officiellt registrerats. (New York Times 28 maj 2011)
Vi konstaterar att den ursprungliga gränsen på 3,8 mikrosievert per timme för barns exponering i skolgårdar har kompletterats med en icke-bindande mål för att minska denna exponering avsevärt, och att lokala myndigheter, numera statligt finansierade, planerar att ta bort eller begrava den förorenade matjorden som finns i skolgårdar.

 Enligt vår uppfattning är dessa lovvärda insatser otillräckliga för att skydda barnen. 
I skolan och på andra håll, den luft dom andas, det vatten dom dricker, maten de äter och i vilken miljö de lever,  alla dessa faktorer utgör en allvarlig fara för hälsa på lång sikt. Denna risk går inte att minska.

Så länge reaktorerna i Daiichi förbli instabila, vill strålning fortsätta att komma ut av anläggningen, den vill blåsas av vinden och läcka ut i grundvattnet och havet. 
Nu har tyfon säsongen startat, och risken för utbredd kontaminering ökar.

Inget barn kan förväntas leva i en sådan miljö.
 Varje barn har rätt till säker luft, mat och vatten, och till att kunna gå, springa och leka utomhus utan att bära en mask och utan rädsla.

Varje barn har rätt att lita på att vuxna kommer att skydda dem från skada. 
Detta särskilda ansvar vilar inte bara på föräldrarna utan också  på andra vuxna, särskilt de i regeringen. Barnen och föräldrarna i de drabbade områdena behöver dig, Japans regering, till att försvara dem. Detta är ditt viktigaste ansvar och måste vara din högsta prioritet.

Vi har nyligen sett ett brev från en mamma i Fukushima, som har vädjat om stöd för att övertala Japans regering att vidta kraftfulla åtgärder. 
Vi skriver som svar på hennes apell. Vi står med henne och med andra föräldrar genom att säga att denna situation får inte fortsätta som det är nu. Förtroendeskapande åtgärder, såsom avläsningar av strålning  i skolan och screening av barn, är inte tillräckliga. Situationen är alltför allvarlig och hotet omedelbart.

Om nödvändigt, måste de drabbade skolorna flyttas eller stängas, och barnen och deras familjer flyttas till säkrare områden. 
Vi vet att detta är svårt. Men det måste mötas. Det finns prejudikat i Storbritannien och på andra håll. Som en regering ni har befogenheter i nödsituationer till ditt förfogande. 

Tyvärr är det inte i din makt att stoppa omedelbart vidare strålning från att spridas, men du kan ta starka och beslutsamma åtgärder för att förhindra ytterligare skador på dina mest utsatta medborgare. Vi uppmanar er att göra det omedelbart.


LES I INNLEGGET FRÅN I GÅR: Brevet från en mamma I Fukushima 

søndag 29. mai 2011

Brev från en mamma Fukushima


Detta mötte en journalist från New York  då hon kom till Japan:

Källa: thejournal.eu
När Tomoko-san, en två barns mamma i Fukushima City, hörte från en NGO arbetare att jag skulle vara i Fukushima att rapportera om en berättelse om strålningen i kommunens skolor, var hon  vänlig nog att bruka sin tid till att tala med mig - och gav mig detta brev. Jag lovade att översätta det och dela det med dig. Så här är det: 



Till alla människor i USA och runt om i världen, 

Jag är så ledsen för uranet och plutoniumet som Japan har släppt ut i miljön. Nedfallet från Fukushima har redan gått över världen många gånger och nådd Hawaii, Alaska, och även New York. 
  
Vi bor 60 km (37 miles) från kärnkraftanläggningen och våra hem har kontaminerats utöver nivåerna som var i Tjernobyl. Det Cesium-137 de hittar i marken kommer att vara här i 30 år. Men regeringen kommer inte att hjälpa oss. De berättar att vi skall stanna kvar. De berättar för våra barn att sätta på masker och hattar och fortsätta gå i skolan. 
  
I sommar kommer våra barn inte att kunna bada. De kommer inte att kunna spela ute. De kan inte äta Fukushimas läckra persikor. De kan inte ens äta riset som Fukushima bönderna gör. De kan inte gå och besöka Fukushimas  vackra floder, berg och sjöar. Det gör mig ledsen. Detta fyller mig med så mycket sorg. 
  
Istället kommer våra barn tillbringa sommaren i sina klassrum, utan luftkonditionering, och svetta när de försöker att koncentrera sig på sina lektioner. Vi vet inte ens hur mycket strålning de redan har utsatts för. 
  
Jag var åtta år gammal, när Fukushima Daiichi anläggningen öppnas. Om jag hade förstått vad de byggde, skulle jag ha kämpat emot det. Jag insåg inte att det innehöll faror som skulle hota mina barn, mina barnbarn och deras barn. 
  
Jag är tacksam för allt stöd hela världen har sänt oss. 

Nu, vad vi ber dig om är att tala ut mot den japanska regeringen.
Pressa dem till att vidta åtgärder. 
Säg åt dem att göra det att skydda barn till deras högsta prioritet. 

Tack så mycket, 

Tomoko Hatsuzawa 
Fukushima City 
25 maj, 2011